Följande skrivelse har den 26 februari skickats till finansminister Magdalena Andersson och socialminister Lena Hallengren.

Stort behov av skyndsamt förändrad lagstiftning gällande vårdmomsen

Den 1 juli 2019 trädde Skatteverkets rättsliga ställningstagande om uthyrning av vårdpersonal, mervärdesskatt i kraft och den så kallade vårdmomsen var ett faktum.

Redan i samband med Högsta förvaltningsdomstolen dom (HFD 2018 ref. 41) påtalade Privattandläkarna att det behövdes en lagändring då vårdmomsen påverkar tandvårdsbranschen kraftigt negativt. Vårdmomsen fördyrar verksamheten och slår främst mot vårdgivare verksamma i glesbygden. De ökade kostnaderna för verksamheten kommer i förlängningen drabba patienten i form av högre kostnader. Det finns också en stor risk att bristen på tandläkare försämras ytterligare då konsulter nära pensionsålder i större utsträckning väljer att lägga ner sin verksamhet då lönsamheten försämras.

Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2020 att en utredning skyndsamt skulle tillsättas för att se över de EU-rättsliga förutsättningarna för att i stället införa en alternativ ordning, som innebär att dagens effekter neutraliseras för berörda aktörer. Idag, fem månader efter det att budgeten presenterades, är ingen utredning ännu tillsatt. De medel på 210 mkr som regeringen skjutit till för att minska effekten av vårdmomsen kommer inte tandvården till del då endast vårdgivare som verkar inom hälso- och sjukvårdslagen ska kompenseras.

I ett flertal länder inom EU definieras den legitimerade personalen som vårdgivare om den utför vården. Med en sådan definition uppstår det aldrig någon uthyrning av vårdpersonal eftersom den legitimerade personalen alltid är den som utför vården. I Sverige är det den juridiska personen som utför vården och inte den enskilde behandlaren. Det innebär att det kan uppstå en situation när anlitande av konsult eller inhyrning av legitimerad behandlare ska betraktas som hyra av personal och inte utförare av vård. Skillnaden i vårdgivarbegreppet innebär således en skillnad i vad som ska betraktas som skattebefriad verksamhet och innebär att lagstiftningen slår olika inom EU.

Behovet av en snabb utredning och förändrad lagstiftning är stort och brådskande. Privattandläkarnas uppfattning är att ett förtydligande av lagstiftningen, så att alla led av utförande i vården är befriade från moms, borde vara möjligt utifrån ett EU-rättsligt perspektiv. En sådan förändring skulle öka likformigheten mellan EU:s medlemmar.

Privattandläkarna efterfrågar även svar på hur den privata tandvården ska kompenseras för de ökade momskostnaderna fram tills att ny lagstiftning är på plats.

Merit Lindberg
Vd
Privattandläkarna

Lars Olsson
Näringspolitisk chef
Privattandläkarna