Som Privattandläkarna tidigare informerat om, har regeringen beslutat att ge tandvårdsutredningen tilläggsdirektiv. Tandvårdsutredningens uppdrag utvidgas, till att utöver nuvarande uppdrag, även utreda och föreslå en ny reglering för tandvård för personer med särskilda behov av tandvårdsinsatser. Utredningstiden förlängs och utredningens samlade slutsatser ska redovisas senast den 1 mars 2021.

Förslagen ska omfatta såväl organisatoriska som finansiella aspekter som definition av målgruppen, stödens innehåll och omfattning samt hur kännedom om stöden kan öka bland patienter, anhöriga och vårdgivare. Utgångspunkten är att förslagen ska finansieras inom nuvarande ramar och att tandvårdssystemet ska bli mer resurseffektivt.

Regeringen betonar också att utredningen i sina konsekvensbeskrivningar ska lägga särskild vikt vid att analysera och beräkna de dynamiska effekterna. Den ska bland annat analysera hur dessa påverkas av att tandvården bedrivs av ett stort antal aktörer. Vidare ska utredaren särskilt analysera och redovisa konsekvenserna för kostnadskontrollen av utförd vård med syftet att minimera fusk och felaktiga utbetalningar. Konsekvensanalysen avseende jämställdhet ska omfatta hur förslagen förväntas påverka hur män respektive kvinnor tar del av tandvården.

Skälet till tilläggsdirektivet är att regeringen bedömer att utformningen av de selektiva regionfinansierade tandvårdsstöden och STB behöver genomgå en översyn och omfattande revidering för att de ska nå avsedda patienter samt bli lättare att tillämpa och följa upp mot en mer kunskapsbaserad, jämlik, jämställd och resurseffektiv tandvård.

I övrigt sker inga förändringar i utredningsuppdraget. Veronica Palm kvarstår som särskild utredare och Privattandläkarna ingår som expert i Tandvårdsutredningen.

Privattandläkarnas bedömning
I samband med införandet av de selektiva stöden 1999 var Privattandläkarna kritiska till att regionerna skulle vara huvudmän för dessa stöd. Privattandläkarna befarade att detta skulle leda till att den enskilde individens tandvård skulle bero på var i landet, i vilken region, som personen bodde. Flera utredningar har sedan dess visat att de regionfinansierade stöden inte når sitt syfte. Nu senast Socialstyrelsen, som i en rapport från 2018 (Utvärdering av tandvårdsstöd som regleras genom tandvårdsförordningen och det särskilda tandvårdsbidraget), visar att det finns stora svårigheter i tillämpningen av de selektiva tandvårdsstöden. Informationen om stöden når inte heller ut och är undernyttjade av målgrupperna samt att dessa tandvårdsstöd är svåra att förstå och överblicka på grund av utformningen som består av såväl statlig finansiering som regionfinansiering och olika krav för att kvalificera sig för stöden.

Privattandläkarna anser att de selektiva regionsfinansierade stöden som är en del av vuxentandvården fungerar sämre än det statliga tandvårdsstödet. Vi välkomnar därför det utökade utredningsuppdraget och vi anser att det borde finnas stora möjligheter till förbättringar av dessa stöd. Förbättringar som bör innebära förenklingar och bättre förutsättningar för jämlik tandvård.