13 oktober 2020
Tandvårdsmarknaden m.m.
Privattandläkarnas bedömning
Flera rapporter visar att tandvården i grunden fungerar bra och att befolkningens tandhälsa fortsätter att förbättras. Coronapandemin förändrar dock förutsättningarna drastiskt och omsättningstappet under 2020 är omfattade. Den privata tandvården, som omsätter cirka 14 miljarder kronor per år, har tappat över 10 procent av sin omsättning på årsbasis. Samtidigt har befolkningen avstått tandvård, vilket i längden innebär att tandhälsan försämras. Privattandläkarna fortsätter att följa utvecklingen och verkar för inrättandet av en tandvårdsakut, som stöd för den privata tandvården. Tandvårds- och läkemedelförmånsverkets (TLV) rapport rörande tandvårdsmarknaden visar att skillnaden mellan vårdgivarnas priser och statens referenspris ökar. Privattandläkarna menar att det behövs en analys av orsaken till skillnaderna i priser, en orsak kan vara att statens referenspris inte överensstämmer med vårdgivarnas kostnader.
Coronapandemin påverkan på de privata tandvårdsföretagen
Under årets tio första månader har den privata tandvården tappat cirka 1,6 miljarder i omsättning jämfört med förra året. Noterbart är att fram till pandemin så var omsättningen något högre i år än jämfört med samma period förra året. Det är stora regionala skillnader.
När det gäller tandvård som omfattats av det statliga tandvårdsstödet var omsättningstappet störst i Gävleborg, där omsättningen har en minskat med 19 procent. Minst påverkan återfinns i Norrbotten. Där har omsättningen ökat med 2 procent jämfört med förra året. Totalt har den privata tandvårdens omsättning minskat med 11 procent omsättningstappet är mindre än minskningen av antalet patienter. Totalt har antalet patienter inom den privata tandvården minskat med 22 procent.
Det har samtidigt utgått cirka 500 miljoner statligt stöd till den privata tandvården. Främst i form av stöd för korttidspermittering.
Tandvården i budgeten
I budgetpropositionen anger regeringen vilka mål som olika områden ska utvärderas mot. Målet för tandvården, är precis som tidigare år, indikatorn ”besöksfrekvens inom tandvården”.
Regeringen konstaterar att tandhälsan hos vuxna fortsätter att förbättras men att den fortsätter att vara ojämlik. Åldersmässigt så finns största förbättringen bland de som fyllt 60 år.
Besöksfrekvensen skiljer sig åt beroende på var i landet patient bor, kön och utbildningsnivå. Under perioden 2009–2018 besökte 78 procent av 30–79-åringarna med minst treårig eftergymnasial utbildning tandvården tre eller flera gånger för basundersökning. För personer med förgymnasial utbildning var motsvarande siffra 51 procent.
Enligt SCB:s årliga undersökning om levnadsförhållanden har cirka 3 procent av samtliga personer över 16 år avstått från tandläkarbesök, trots behov.
Under 2018 omsatte tandvården totalt 29,3 miljarder kronor. Patientavgifter: 16,6 miljarder kronor och regionmedel 6,1 miljarder kronor. Det statliga tandvårdsstödet uppgick 2018 till 6,6 miljarder kronor.
Då det fattats beslut om att tillfälligt anpassa bestämmelserna om ersättningsperioderna i det statliga tandvårdssystemet på grund av covid-19 för de patienter som inte kunnat besöka tandvården under perioden 1 april till 31 augusti 2020 föreslår regeringen att anslaget för tandvårdsförmåner ökas med 412 miljoner kronor för 2021.
Tandvård i riksdagspartiernas budgetmotioner
Att det pågår en statlig tandvårdsutredning avspeglar sig eventuellt i de olika partiernas budgetmotioner för 2021. För inget parti, förutom Vänsterpartiet, föreslår någon annan budget för tandvården än den som föreslås av regeringen. Vänsterpartiet återkommer dock med sitt tidigare förslag, som presenterades i valrörelsen 2018, om att de vill införa ett kraftigare högkostnadsskydd i tandvården. Förslaget innebär att alla kostnader över 2000 kronor subventioneras fullt ut. Detta gäller de kostnader den enskilde har under en tolvmånadersperiod. De anser även att systemet med en referensprislista behöver reformeras. Vänsterpartiet föreslår därför att de vanligaste behandlingarna får en bindande nationell taxa som innebär ett tak på vad respektive behandling får kosta, oavsett vårdgivare. Det kan röra sig om ett 50-tal olika behandlingar. Reformen skulle göra att det blir klart och tydligt för patienten vilka kostnader som varje enskild behandling medför. Reformen skulle även i många fall ge billigare tandvård. Detta eftersom den nationella taxan i praktiken skulle innebära ett tak för de priser som vårdgivaren kan sätta. Kostnaden enligt en statistisk beräkning för båda förslagen är 4,5 miljarder kronor per år.
TLV:s uppföljning av tandvårdsmarknaden
I september presenterade TLV rapport ”Uppföljning av tandvårdsmarknaden 2009 – 2019”. Mellan 2009-2019 ökade tandvårdskonsumtionen inom det statliga tandvårdsstödet med 32 procent. TLV:s bedömning är att ökningen i omsättningen framförallt orsakades av stigande vårdgivarpriser.
År 2019 gick 60 procent av patienterna inom det statliga tandvårdsstödet till en privat vårdgivare och den privata tandvården stod för 67 procent % av all utförd tandvård.
År 2019 erhöll 23 procent av alla tandvårdspatienter ersättning från högkostnadsskyddet. Sett över tid sedan 2009 kan noteras att färre personer i åldern 45-69 år fick ta del av högkostnadsskyddet 2019 än 2009 och att det verkar som att konsumtionen av tandvård uppstår allt senare i livet.
4 procent av alla patienter tar del av den 85 procent ersättningsnivån. Dessa patienter står för 35 procent av all tandvårdskonsumtion.
Andelen som besöker tandvården under en treårsperiod är 76 procent och det är 3 procent färre än 2011. En stor förklaring till den minskade besöksfrekvensen kan vara bättre tandhälsa, endast 3 procent av befolkningen uppger att de avstått från tandläkarbesök trots behov på grund av ekonomin. Det finns dock stora socioekonomiska skillnader gällande besöksmönster och höginkomsttagare besöker tandvården oftare än andra.
Mediankostnaden för tandvård bland de yngsta patienterna var 1 500 kr och bland de äldsta var den 2 700 kronor. Noterbart är att mediankostnaden i fasta priser minskat i de flesta åldersgrupper mellan 2010-2019, bland de äldsta har mediankostnaden i fasta priser dock ökat.
Skillnaden mellan vårdgivarnas medelpriser och statens referenspris har ökat och under 2019. Det är dock stora skillnader mellan olika vårdgivares prissättsättning. Skillnaden mellan vårdgivarnas pris för utförda åtgärder varierade från 20 procent under till 110 procent över referenspriset.
Merit Lindberg
Vd
Lars Olsson
Näringspolitisk chef