24 mars 2021

Spridning av covid-19 inom tandvården

Sedan coronapandemins utbrott för drygt ett år sedan har det lagts ner resurser på att kartlägga hur coronaviruset sprids och vilka åtgärder som kan vidtas för att minska smittan.

Privattandläkarna följer frågan och vidarebefordrar information, så att ni som vårdgivare kan vidta de åtgärder som ni bedömer behövs utifrån befintligt kunskapsunderlag.

I december år 2020 uppdaterade Folkhälsomyndigheten sitt kunskapsunderlag gällande åtgärder för att minska risken för smittspridning av covid-19 inom vård, tandvård och omsorg. I kunskapsunderlaget konstaterar Folkhälsomyndigheten att hörnpelarna i arbetet med att förebygga smittspridning, inklusive covid-19, inom tandvård är att organisera verksamheten optimalt. Det handlar om att säkerställa personalens kompetens och följsamhet rörande basala hygienrutiner samt rekommendationer för att förebygga spridning av covid-19. Därutöver kan det, som en extra patientsäkerhetsåtgärd, vara aktuellt att komplettera med så kallad source control för att minska risken för spridning av covid-19. Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsunderlag som gäller för aerosolgenererande arbetsmoment inom hälso- och sjukvård, tandvård och socialtjänst.

Utöver arbetet med att kartlägga hur coronaviruset sprids så pågår ett arbete med att kartlägga vilka yrkesgrupper som drabbats speciellt hårt av covid-19. Folkhälsomyndigheten har presenterat två rapporter om förekomsten av covid-19 hos olika yrkesgrupper, den senaste publicerades februari i år och avser perioden 24 augusti – 15 december i fjol. Den visar att förekomsten av diagnostiserad covid-19 bland tandvårdspersonal ökade under hösten 2020 jämfört med våren 2020. Andelen smittade är jämförbar med andelen smittade bland grundskolelärare. Andelen smittade är dock lägre än för personer som arbetar inom övrig hälso-och sjukvård.

I mars 2021 släppte Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) en rapport som visar att det är större risk för att behöva vårdas inneliggande på sjukhus med Covid-19 för personer med yrken där man arbetar nära andra människor. Rapporten visar att tandläkare har en förhöjd risk att för att behöva vårdas inneliggande på sjukhus. Risken är 2,11, det vill säga ungefär dubbelt så stor jämfört med hela den arbetande befolkningen, vilket var den näst högsta risken efter trafiklärare. Värt att notera är dock att underlaget utgörs av de tio tandläkare i Stockholm som behövt vårdas inneliggande på sjukhus på grund av covid-19.

Det begränsade urvalet gör att resultat är osäkert. 95 procent konfidensintervallet är mellan 80-341, (80 visar en lägre risk än hos den övriga arbetande befolkningen och 341 visar en 3,4 gånger så stor risk som för den övriga arbetande befolkningen). Utfall utanför konfidensintervallet är statistiskt signifikant. CAMM-rapporten redovisar också för en norsk studie som fann en ökad risk för att få covid-19 diagnos bland sjuksköterskor, läkare, tandläkare, sjukgymnaster, buss-, spårvagns- och taxiförare, bartenders, kypare, servicepersonal på resor, och personal vid matserveringar. Vad gäller slutenvård för covid-19 fanns endast en överrisk för tandläkare, vilket gjorde att man reflekterade över om infektionsdosen har betydelse för risken för allvarlig sjukdom.

Privattandläkarna fortsätter att följa frågan om spridning av covid-19 inom tandvården. Privattandläkarna är bland annat med i en referensgrupp som är knuten till IVL Svenska Miljöinstitutets projekt Spridning av virus, bakterier och hälsofarliga ämnen inom svensk tandvård – utredning av aerosolspridning vid olika behandlingar. Projektet har beviljats 19 miljoner i forskningsbidrag från Afa-försäkring.

Folkhälsomyndighetens rapport om covid-19 bland olika yrkesgrupper

CAMMs rapport

Socialstyrelsens rapport om aerosolgenererande arbetsmoment

Med vänlig hälsning
Privattandläkarna