Ny tandvårdsutredning

Idag beslutade regeringen om direktiven till den nya tandvårdsutredningen ”Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa”.

Utredningens ska vara klar senast den 1 mars 2020. Utredare är Veronica Palm.

Utredningsdirektiven

Utredningen har två huvudsyften:

  • Analysera skillnader i tandhälsa samt identifiera faktorer och incitament för en mer jämlik tandvård och tandhälsa.
  • Lämna förslag till hur tandvårdssystemet ska kunna uppfattas som mer förutsägbart samt bli mer resurseffektivt och jämlikt.

Analysera skillnader i tandhälsa samt identifiera faktorer och incitament för en mer jämlik tandvård och tandhälsa

Regeringen konstaterar att socioekonomiska faktorer har stor betydelse för tandhälsan. Socioekonomiska faktorer har även stor betydelse för om vuxna personer besöker tandvården för undersökning i förebyggande syfte.

Utredningen ska därför särskilt

  • analysera skillnader i tandhälsa i befolkningen utifrån kön, ålder, bostadsort, socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning samt andra relevanta faktorer,
  • identifiera faktorer och incitament som ytterligare främjar regelbundna tandvårdsbesök i förebyggande syfte,
  • identifiera faktorer och incitament som är avgörande för att uppnå en jämlik tandhälsa.

Förslag till hur tandvårdssystemet ska kunna uppfattas som mer förutsägbart samt bli mer resurseffektivt och jämlikt

Regeringen konstaterar att det finns indikationer på att tandvårdsmarknaden inte fungerar optimalt. Priskonkurrensen kunde vara större. Patienter har små möjligheter att ifrågasätta behandlare när det gäller t.ex. bedömning av vårdbehov och nödvändig behandling. Regeringen menar även att en faktor som kan påverka patientens pris är s.k. abonnemangstandvård.

Utredaren ska särskilt

  • lämna förslag till hur tandvårdssystemet ska kunna uppfattas som mer förutsägbart för såväl patienter och vårdgivare som företrädare för professionerna,
  • pröva vilken betydelse prissättningen på tandvårdsmarknaden har för en jämlik tandvård och tandhälsa,
  • pröva om det är motiverat med justeringar eller andra alternativ med beaktande av att systemet även fortsättningsvis ska erbjuda mångfald samt ge tandvårdspatienter goda möjligheter till valfrihet.

Utredaren ska också föreslå de författningsförslag som bedöms nödvändiga.

Regeringen betonar att utredningens arbete ska präglas av ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt. Utredaren ska samråda med aktörer som berörs av arbetet, inklusive statliga myndigheter, företrädare för professionen och kommun- och landstingssektorn samt relevanta samhällsaktörer däribland patient- och brukarorganisationer.

Privattandläkarnas kommentarer

Flera undersökningar visar att ca 15 procent av befolkningen avstår från tandvård trots behov. Det är ungefär lika många som avstår från övrig hälso- och sjukvård trots behov. Flera undersökningar visar även på att det finns stora socioekonomiska skillnader i tandhälsa, samma socioekonomiska skillnader finns även i övrig hälsa. Det är därför bra att utredningen har en bred utgångspunkt. Att samma mönster återfinns i hela hälso- och sjukvården tyder på att kostnaden inte är en avgörande fråga för varför personer avstår från tandvård trots behov. Privattandläkarna noterar även att utredningen Ett tandvårdsstöd för alla (SOU 2015:76) konstaterar att det särskilt är äldre som verkar avstå från tandvård trots behov.

Privattandläkarna noterar också att regeringen betonar att utredningens arbete ska präglas av ett utåtriktat och inkluderande arbetssätt. Privattandläkarna kommer naturligtvis att bidra med erfarenheter från de privata vårdgivarna som utför mer än hälften vuxentandvård.

Utredningsdirektiven