10 saker varje vårdgivare bör känna till om arbetsmiljörätt

Många frågor i ansökan om tillståndsplikt handlar om att du som vårdgivare behöver synliggöra din insikt inom en rad områden. Ett av dem är arbetsmiljö och ni är många som funderar kring detta.

Här är tio centrala och viktiga punkter inom svensk arbetsmiljörätt som du som arbetsgivare bör ha kunskap om.

1. Arbetsgivarens huvudansvar

Som arbetsgivare har du det primära och övergripande ansvaret för arbetsmiljön. Detta ansvar är långtgående och innebär en skyldighet att vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagare utsätts för ohälsa eller olycksfall. Ansvaret omfattar alla aspekter av arbetet och kan inte helt delegeras bort, även om externa tjänster anlitas.

Mer information: Prop. 1976/77:149, s. 393, SOU 1976:1, s. 136, 3 kap. 2 § Arbetsmiljölag (1977:1160), HovR B, 7397-13, s. 4, TR B 14-13, s. 3, Arbetsmiljödirektivet (89/391/EEG), s. 5.


2. Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

Alla arbetsgivare måste bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM). Det är en grundläggande metod som ska vara en naturlig del av den dagliga verksamheten. Metoden innefattar fyra steg:

  • Undersöka arbetsförhållandena.
  • Bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall.
  • Åtgärda de identifierade riskerna.
  • Följa upp att åtgärderna har haft avsedd effekt.

Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska i den utsträckning verksamheten kräver, dokumenteras skriftligt.

Mer information: 3 kap. 2 a § Arbetsmiljölag (1977:1160) SOU 2017:24, s. 70, AFS 2023:1, s. 9 SOU 2021:86, s. 53, SOU 2022:47, s. 78.


3. Riskbedömning

En central del av det systematiska arbetsmiljöarbetet är att regelbundet undersöka och bedöma riskerna i verksamheten. Riskbedömningar ska göras när ändringar i verksamheten planeras och ska alltid dokumenteras skriftligt. I riskbedömningen ska det anges vilka risker som finns och om de är allvarliga eller inte. Syftet är att undvika risker, och om det inte är möjligt, att bekämpa dem vid källan.

Mer information: AFS 2023:1, s. 12, AFS 2023:1, s. 13, HovR B 7397-13, s. 5, TR B 14-13, s. 4, Arbetsmiljödirektivet (89/391/EEG), s. 5, Arbetsmiljödirektivet (89/391/EEG), s. 5

4. Samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare

Arbetsmiljölagen bygger på en grundprincip om samverkan. Arbetsgivare och arbetstagare ska gemensamt verka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Denna samverkan är en förutsättning för ett effektivt arbetsmiljöarbete och organiseras i praktiken främst genom skyddsombud och skyddskommittéer.

Mer information: 3 kap. 1 a § Arbetsmiljölag (1977:1160), SOU 2022:47, s. 61, DS 2008:16, s. 138.


5. Skyddsombudets roll och uppgifter

På arbetsplatser med minst fem anställda ska det finnas ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud). Skyddsombudet företräder arbetstagarna i arbetsmiljöfrågor och ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Skyddsombudet har rätt att delta i planeringen av nya eller ändrade lokaler, arbetsprocesser och arbetsmetoder samt vaka över att arbetsgivaren uppfyller kraven på systematiskt arbetsmiljöarbete.

Mer information: Prop. 1976/77:149, s. 438, SOU 1976:1, s. 68,  6 kap. 4 § Arbetsmiljölag (1977:1160), SOU 2022:47, s. 91, AD 2007 nr 70, s. 7

6. Skyddsombudets befogenheter och skydd

Skyddsombudet har starka befogenheter för att kunna utföra sitt uppdrag:

  • Rätt till information. Skyddsombudet har rätt att ta del av de handlingar och få de upplysningar som behövs för uppdraget.
  • Stoppningsrätt. Om ett arbete innebär omedelbar och allvarlig fara för en arbetstagares liv eller hälsa, och rättelse inte genast kan fås genom kontakt med arbetsgivaren, kan skyddsombudet avbryta arbetet i väntan på Arbetsmiljöverkets ställningstagande.
  • Skydd mot hinder. Ett skyddsombud får inte hindras från att fullgöra sina uppgifter och får inte ges försämrade arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag.

Mer information: 6 kap. 6 § Arbetsmiljölag (1977:1160), Prop. 1976/77:149, s. 10, 6 kap. 7 § Arbetsmiljölag (1977:1160), SOU 2021:86, s. 199, 6 kap. 10 § Arbetsmiljölag (1977:1160), Prop. 1976/77:149, s. 11.

7. Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)

Arbetsmiljöansvaret omfattar inte bara den fysiska miljön utan även organisatoriska och sociala förhållanden. Arbetsgivaren ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning och motverka kränkande särbehandling. Det innebär att arbetsgivaren måste se till att kraven i arbetet balanseras mot tillgängliga resurser och att det finns rutiner för att hantera kränkningar och mobbning.

Mer information: AFS 2023:1, s. 9, AFS 2023:2, s. 13, AFS 2023:2, s. 12, SOU 2021:86, s. 54.

8. Arbetsanpassning och rehabilitering

Arbetsgivaren har ett ansvar för arbetsanpassning och arbetslivsinriktad rehabilitering för anställda som drabbas av sjukdom eller skada. Det innebär att vid behov anpassa den enskilda arbetstagarens arbetsmiljö för att denne ska kunna fortsätta arbeta eller återgå i arbete. Arbetsgivaren ska ha en organiserad verksamhet för detta och fortlöpande utreda behoven.

Mer information: Blekemo & Gurmu, Rehabilitering och arbetsmiljö, s. 34, AFS 2023:2, s. 19, Ericson, Arbetsmiljölagen, s. 103.

9. Anmälan av olyckor och tillbud

Arbetsgivaren är skyldig att utan dröjsmål anmäla allvarliga händelser till Arbetsmiljöverket. Detta gäller dödsfall och svårare personskador, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt, samt tillbud som inneburit allvarlig fara för liv och hälsa. Syftet är att Arbetsmiljöverket snabbt ska få kännedom om händelsen för att kunna utreda och förebygga att liknande saker sker igen.

Mer information: 2 § 1977:1166, SOU 2023:53, s. 394, SOU 2021:86, s. 211.

10. Tillsyn och sanktioner

Arbetsmiljöverket är den myndighet som utövar tillsyn över att arbetsmiljölagstiftningen. Om en arbetsgivare inte följer reglerna kan Arbetsmiljöverket besluta om förelägganden (krav på åtgärder) eller förbud, vilka kan förenas med vite. För vissa specifika överträdelser kan Arbetsmiljöverket även besluta om en sanktionsavgift.

Mer information: 2 § 2007:913, 7 kap. 7 § Arbetsmiljölag (1977:1160).