Den 8 mars 2018 tillsatte regeringen en utredning om ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (”Tandvårdsutredningen”). Privattandläkarna följer arbetet noggrant och vår näringspolitiske chef Lars Olsson är förordnad som expert i utredningen. Att Lars Olsson är förordnad som expert ger Privattandläkarna unika möjligheter att komma med synpunkter, argument och råd under utredningens gång. Det är dock ingen garanti för ett särskilt utfall, eftersom det är den särskilde utredaren som fattar besluten. Privattandläkarnas uppfattning är att nuvarande tandvårdsstöd i grunden fungerar väl och att det är viktigt att ett framtida tandvårdsstöd inbegriper fri prissättning och fri etableringsrätt.

Utredningens uppdrag

Till särskild utredare utsåg regeringen Veronica Palm, vilket innebär att det är hon som leder utredningen. Till sitt stöd har hon ett sekretariat på tre personer. Huvudsekreterare är Martin Färnsten, ämnesråd vid Socialdepartementet.

Senast den 1 mars 2020 ska utredningen presentera sitt slutbetänkande. Till utredningen har regeringen även utsett en grupp med experter och sakkunniga. Det finns tre experter från organisationer som inte tillhör staten. Dessa är Lars Olsson från Privattandläkarna, Eva Ljung från Sveriges Folktandvårdsförening och Agneta Rönn från Sveriges Kommuner och Landsting.

En utredning är att betrakta som en fristående myndighet. När utredningen har fått sina direktiv så kan regeringen formellt bara styra utredningen med ändrade direktiv, som måste var skriftliga och beslutade på regeringssammanträde. Det innebär att utredningens arbete löper vidare tills den eventuellt får nya instruktioner från regeringen. Den påverkas därför inte automatiskt av regeringsskiften m.m.

Utredningen ska särskilt

• analysera skillnader i tandhälsa i befolkningen utifrån kön, ålder, bostadsort, socioekonomisk bakgrund, funktionsnedsättning samt andra relevanta faktorer
• identifiera faktorer och incitament som ytterligare främjar regelbundna tandvårdsbesök i förebyggande syfte
• identifiera faktorer och incitament som är avgörande för att uppnå en jämlik tandhälsa.

Utredaren ska också

• lämna förslag till hur tandvårdssystemet ska kunna uppfattas som mer förutsägbart för såväl patienter och vårdgivare som företrädare för professionerna
• pröva vilken betydelse prissättningen på tandvårdsmarknaden har för en jämlik tandvård och tandhälsa, samt pröva om det är motiverat med justeringar eller andra alternativ med beaktande av att systemet även fortsättningsvis ska erbjuda mångfald samt ge tandvårdspatienter goda möjligheter till valfrihet
• lämna de författningsförslag som bedöms nödvändiga.

Privattandläkarnas uppfattning om direktiven

Privattandläkarna noterar att utredningen har fått relativt öppna mandat, vilket vi ställer oss positiva till. Det ställer dock höga krav på utredningen; att den arbetar metodiskt och att den noggrant analyserar konsekvenserna av eventuella förändringar för tandvårdsbranschen.

Utredningen arbete under 2018

Under 2018 har utredningen samlat in information om hur tandvården styrs och fungerar. Utredaren och sekretariatet har deltagit på ett flertal möten. Under 2018 och i början av 2019 besöker utredningen samtliga sex sjukvårdsregioner i Sverige. Som expert i utredningen har Lars Olsson möjlighet att närvara vid dessa besök och han har under året närvarat vid vissa av besöken och kommer även att göra det framöver.

Veronica Palm brukar betona att

• å ena sidan kännetecknas svensk tandvård av god tandhälsa på befolkningsnivå, positiv utveckling i de flesta grupper, nöjda tandvårdspatienter, 2008 års system är väl etablerat och det råder hög grad av valfrihet och mångfald
• men å andra sidan finns det socioekonomiska skillnader, ekonomin är en vanlig orsak till att inte besöka tandvården, tandvårdspatienterna betalar nästan två tredjedelar av kostnaden, splittrat system utan sammanhållet huvudmannaskap, det finns brister i dokumentation och rapportering och det råder dåliga förutsättningar för samverkan med hälso- och sjukvården.

Privattandläkarnas utgångspunkter

Det finns stora socioekonomiska skillnader inom tandvården, men samma skillnader finns även inom övrig hälso- och sjukvård. Det är lika många som avstår från övrig hälso- och sjukvård som tandvård vid behov, trots att patientens kostnad för övrig hälso- och sjukvård är betydligt lägre då skattefinansieringen är högre för hälso- och sjukvård. Detta tyder på att de socioekonomiska skillnaderna som existerar inte främst beror på kostnaden för tandvården.

Privattandläkarna anser att dagens tandvårdsstöd är effektivt. Att det är den bästa ersättningsmodellen som någonsin funnits sedan statligt stöd till tandvården infördes. Privattandläkarnas uppfattning är att tandvårdsstödet utgör ett effektivt stöd för att förbättra tandvården och göra den tillgänglig för patienten till en rimlig kostnad. Transparensen inom tandvården behöver däremot förbättras. Det är därför viktigt att grunden i dagens system bibehålls och att framtida tandvårdsstöd inbegriper fri prissättning och fri etableringsrätt.

Om ni har några frågor eller funderingar angående tandvårdsutredningen kan ni kontakta Privattandläkarnas näringspolitiske chef, Lars Olsson, som är expert i utredningen. E-post lars.olsson@ptl.se eller telefon 072-2218768.