SVT nyheter har gjort ett reportage, som bland annat sändes i Aktuellt i går (31 augusti), om felaktiga utbetalningar inom det statliga tandvårdsstödet. Tyvärr ger reportaget en missvisande bild både gällande omfattningen av felaktiga utbetalningar och vad som görs för att motarbeta det.

År 2015 redovisade Försäkringskassan ett regeringsuppdrag angående omfattningen av felaktiga utbetalningar inom tandvårdsstödet. Försäkringskassan kom fram till att farhågan att den höga automatiseringsgraden inom tandvårdsstödet leder till felaktiga utbetalningar i stor omfattning, kan avfärdas. Denna positiva bild bekräftas även i en rapport från Försäkringskassan tidigare i år.

Det är därför märkligt att det i reportaget framstår som att systemet med automatiserade kontroller innan utbetalning och manuella kontroller i efterhand skulle leda till felaktiga utbetalningar. Det är även svårt att tänka sig att ett system som behandlar ca 10 miljoner patientbesök per år till stor del inte skulle vara automatiserat.

Enligt Försäkringskassan betalas 2,02 – 3,47 % ut felaktigt, vilket motsvarar 100-180 miljoner av tandvårdsstödet, en siffra som inte på något sätt avviker från andelen felaktiga utbetalningar i andra socialförsäkringssystem. Enligt Försäkringskassan beror många felaktiga utbetalningar på att regelverket är krångligt. De framhåller även vikten av att arbetet med att förenkla och förtydliga regelverket fortskrider. På så sätt skulle andelen oavsiktliga fel minska.

Försäkringskassan noterar även att återkrav kan bero på att den utförda tandvården är bristfälligt dokumenterad och det innebär att det görs återkrav trots att bra tandvård som är ersättningsberättigande utförts.

Det finns ingenting som tyder på att fusk och kriminalitet är vanligt förekommande inom tandvården, detta konstaterar även Försäkringskassan i flera granskningar, den senaste gjord 2017. Det fusk och den kriminalitet som finns ska naturligtvis kraftigt motarbetas. Privattandläkarna har under en längre period verkat för att Försäkringskassans efterhandskontroller ska riktas mot vårdgivare som de tror missbrukar stödet. Privattandläkarna anser därför att det är positivt att Försäkringskassan under de senaste åren effektiviserat efterhandskontrollerna och nu till större del utgår från olika riskprofiler vid urvalet. Att tolka detta som att Försäkringskassan minskat sitt kontrollarbete anser vi är en felaktig slutsats.

Privattandläkarna anser dock att Försäkringskassan kan bli än tydligare i detta arbete och att de ska använda sig av de sanktionsmöjligheter som finns. En effektiv sanktionsmöjlighet är att besluta om förhandsprövning innan utbetalning, en åtgärd som Försäkringskassan nästan aldrig använder sig av.