30 oktober 2017

Förändrad syn på tandvården

Privattandläkarna ser med stor oro på att den politiska diskussionen om tandvården börjar likna den kring övrig hälso- och sjukvård. Under senare år har vi även sett flera exempel på att centrala myndigheter använder ett högre och hårdare tonläge om tandvården. Det är en oroväckande utveckling som det inte finns grund för. Försäkringskassans granskningar visar att tandvården fungerar väl. Den privata tandvården fortsätter att öka i patientnöjdhet med högre betyg än den offentliga och tandhälsan fortsätter att förbättras.

Myndigheter

Försäkringskassan
Till skillnad mot andra socialförsäkringssystem så administreras tandvårdsstödet inte till största delen av en myndighet utan av vårdgivarna själva. Tandvårdsstödet är ett komplicerat regelverk med över 75 000 olika regelkombinationer. Trots att vårdgivarna i tandvården till stor del gör ”myndigheternas jobb” är omfattningen av antalet felaktiga utbetalningar liten. Försäkringskassan sammanfattade vid sin granskning 2015, att ”farhågan att något utbrett fusk inom tandvården förekommer helt kan avfärdas”. Försäkringskassan konstaterade också att de få fel som ändå görs till största delen beror på att regelverket är komplicerat. Felmarginalen är heller inte högre än i många andra socialförsäkringssystem som administreras av myndigheter, vilket måste ses som ett mycket gott betyg till vårdgivarna som gör ett betungande administrativt arbete.

I Försäkringskassans granskningsrapport 2017 konstateras samma låga siffror när det gäller felaktigt utbetalt stöd. När Försäkringskassan släppte sin senaste granskningsrapport ställde Privattandläkarna också frågan till generaldirektören om den senaste granskningen kunde tolkas som en bekräftelse på den positiva bild som Försäkringskassan gav av tandvården 2015, det vill säga att tandvården överlag sköter sig mycket väl. Svaret vi fick var då ja.

Trots detta är det tydligt att Försäkringskassan har ändrat tonläget i sin kommunikation om tandvården. Istället för den positiva bild som tidigare kommunicerats så läggs ett stort fokus på ett fåtal aktörer som fuskar och överutnyttjar tandvårdsstödet och bedriver patientfarlig verksamhet. De positiva resultaten i granskningarna framkommer inte alls.

Försäkringskassan har effektiva restriktioner, såsom förhandsprövning, att använda sig av i de fall som de identifierar fuskande vårdgivare. Detta verktyg stryper intäktsflödet till tandvårdsföretaget och gör det på sikt närmast omöjligt att driva verksamheten. Privattandläkarna har i flera års tid påtalat att Försäkringskassan borde agera för att stoppa vårdgivare som fuskar och har länge förvånats över att inget händer. På senare tid har Försäkringskassan även gått ut med att de saknar verktyg för att stoppa fusk vilket är felaktigt.

Privattandläkarna menar att det är bra med riktade kontroller och effektiva sanktionsmöjligheter mot vårdgivare som utnyttjar systemet. Privattandläkarna anser vidare att Försäkringskassan länge, trots påtryckningar från den privata tandvården, underlåtit att agera mot fuskande tandvårdsföretag, samtidigt som man nu sprider en missvisande negativ bild av tandvården överlag. Det är med stor oro Privattandläkarna konstaterar att ett fåtal oseriösa vårdgivare används för att skapa bilden av att det finns omfattande fusk inom tandvården.

Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
Privattandläkarna är mycket kritiska till att IVO i sin årsrapport menar att de ser oseriösa aktörer som överutnyttjar välfärdssystemet inom personlig assistans och tandvård. Det senare är ett påstående som det inte finns belägg för. Tandvården har inte varit utsatt för brottslighet av samma typ som assistansbranschen och förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan branscherna. Tandvården har också höga inträdesbarriärer som håller undan brottslighet genom att det krävs tillgång till legitimerad personal för att få starta tandvårdsföretag.

Socialstyrelsen
Socialstyrelsen fokuserar på de socioekonomiska skillnaderna inom tandvården, skillnader som finns och som liknar andra socioekonomiska skillnader i samhället. Privattandläkarna menar att det är mycket förenklat att tro att skillnaderna försvinner bara för att patientens kostnad för tandvården sjunker. Privattandläkarna menar att det krävs riktade åtgärder för att nå de som inte kommer till tandvården.

Riksrevisionen
Riksrevisionens rapport om att det förekommer övervård som subventioneras av staten inom tandvården är mycket allvarlig. Tyvärr bygger rapporten på ett antal felaktiga antaganden och det går därmed inte att dra några slutsatser från den. De slutsatser som redovisas av Riksrevisionen är missvisande. Privattandläkarna menar att frågan är analyserad av Försäkringskassan ett flertal gånger och att det inte finns något som tyder på att förekomsten av övervård är vanligt förekommande inom tandvården. Regelverket innehåller även ett antal begränsningsregler för att undvika att övervård blir ersättningsberättigande. Privattandläkarna underkänner Riksrevisionens rapport på flera punkter och kommer att återkomma om detta. Det är inte acceptabelt att myndigheter sprider information om tandvården baserad på bristfälliga utredningar.

Riksdagspartierna

Nästa år är det valår och fokus på tandvården kan sannolikt komma att öka. Tandläkartidningen hade i sin förra utgåva, nr 11 2017, en genomgång av hur riksdagspartierna vill förändra tandvården. Tyvärr frågar inte Tandläkartidningen vad partierna vill med tandvården utan ställer en hypotetisk fråga om tandvården bör inordnas i hälso- och sjukvårdens subventionssystem.

Sex av nuvarande riksdagspartier uppger att de på sikt vill införliva tandvården i hälso- och sjukvårdens subventionssystem. Bara Moderaterna och Centerpartiet uppger att de inte vill det. Det är naturligtvis mycket oroande att en stor majoritet av riksdagen anser att tandvården ska införlivas i hälso- och sjukvårdens subventionssystem.

Detta skulle helt förändra förutsättningarna för tandvårdsbranschen och dra undan fötterna när det gäller möjligheterna att bedriva privat tandvård. Om tandvården blir en del av hälso-och sjukvården så kommer den, precis som övrig vård, att tvingas slåss om resurserna. Till skillnad från övrig vård inom systemet så är den största delen av utförd tandvård förebyggande. Om förebyggande tandvård ställs mot cancervård och förlossningsvård finns stor risk att tandvården dras ner radikalt och tandhälsan i Sverige kommer på sikt att försämras. Kvalitets- och teknikutvecklingen i branschen utvecklades avsevärt efter avregleringen 1999 och en återgång till prisreglering skulle få stora negativa konsekvenser för tandvårdens kvalitet, något många av våra medlemmar har tidigare erfarenhet av.

Privattandläkarna har under året träffat eller planerar att träffa samtliga riksdagspartier och vid dessa träffar har vi diskuterat frågan om hur en eventuell höjning av stödet till patienterna kan göras. Samtliga allianspartier har vid dessa träffar förklarat att de inte tror att en flytt av ekonomiskt ansvar från stat till landsting gynnar patienten. Mot den bakgrunden bör partiernas svar i Tandläkartidningen inte ges alltför stor vikt. Risken för att tandvården skulle inordnas i hälso- och sjukvårdssystemets subventionssystem under den kommande mandatperioden bedömer jag som liten. Samtidigt är den typen av diskussion en grogrund för en stegvis återreglering av tandvårdsmarknaden.

Det är också noterbart att regeringen i budgetpropositionen valde att höja det statliga stödet till patienterna och inte fortsätta att höja åldern för den avgiftsfria barn- och ungdomstandvården. På Socialdemokraternas partikongress tog även partiledningen strid för att inte bli uppbundna av att de socioekonomiska skillnaderna inom tandvården ska minskas genom att tandvården införlivas i den hälso-och sjukvårdens subventionssystem.

Regeringen har tidigare i år aviserat en kommande utredning om tandvården. Det som hittills uttrycks är att utredningen ska analysera och föreslå åtgärder som kan bidra till att minska de socioekonomiska skillnaderna i tandhälsa. Vad detta innebär i utredningsdirektiven återstår att se. Utredningen är tänkt att tillsättas under hösten 2017.

Privattandläkarnas arbete

Privattandläkarna arbetar för fri prissättning, fri etablering och fritt val för patienten. Dessa förutsättningar är grunden för en fungerande tandvårdsmarknad. Privattandläkarna arbetar proaktivt för att påtala vikten av att dessa förutsättningar består och under de senaste åren har vi mött ytterst lite motstånd mot detta.

Tyvärr måste vi konstatera att detta har förändrats. Trots att patienterna är nöjda, att granskningar visar att tandvården fungerar väl och tandhälsan fortsätter att förbättras så har samtalsklimatet försämrats. Medan flera myndigheter lägger fokus på brottslighet istället för att övervägande delen företag sköter sig så diskuteras det politiskt om att införliva tandvården i hälso- och sjukvårdens subventionssystem. En förutsättning för en väl fungerade tandvård är som sagt den fria prissättningen och inom hälso- och sjukvården finns det ingen fri prissättning. De villkor som länge setts som självklara ifrågasätts nu och vi måste stå upp och värna grundförutsättningarna för den privata tandvårdsbranschen.

Privattandläkarnas arbete är därmed än mer viktigt och vi fortsätter verka för att våra medlemmar ska ha goda förutsättningar för att bedriva tandvård med hög kvalitet. Vi fortsätter den väg vi länge haft som expertorganisation men har även utökat vår synlighet i media, framförallt på landstingsnivå via våra talespersoner.

Merit Lindberg
Vd