Felaktig diagnos
Fråga:
Hej,
Jag har en fråga.
Ger lite bakgrund till den: Jag har i 20+ år gått till samma tandläkare, en gång per år. Jag har aldrig haft karies (är 45 år), har mycket lite tandsten, varvar tandstickor och tandtråd på daglig basis. Jag har aldrig haft några problem med mina tänder, alls.
När min tandläkare vid årsskiftet gick i pension valde jag att testa en annan privat aktör för att se om det kunde vara relevant att byta till den. Aktören hade dessutom ett förmånligt undersökningserbjudande med röntgenbilder och putsning, så jag testade.
Tandläkaren hävdar efter undersökningen att jag är i behov av sjukdomsbehandlande åtgärder och jag får ett kostnadsförslag på:
perondontal sjukdom och större peri implantat (1170:-), information och instruktion om karies och parodontala sjukdomar 430:-, kompletterande parodontal undersökning och kariesuvndersökning 525:- och sjukdomsbehandlande åtgärder av parodontal sjukdom eller Peri-implantat större 1170:- Totalt: 3402:-
Detta låter väldigt märkligt för mig eftersom jag inte upplever att jag har några problem och aldrig hört något annat än att jag har mycket bra tänder och tandhygien av min ber. tandläkare så jag nappar inte på ”erbjudandet”
Några månader senare har ersättaren till min pensionerade tandläkare kommit på plats. Jag bokar in mig för att få en second opinion, gör en grundlig undersökning (på min ”vanliga klinik” hos tandläkaren som tagit över). Den tandläkaren konstaterar samma som min den jag haft i 20.+ år: ingen karies, inga problem med tandkött, inga problem alls i sikte. Jättefina tänder utan någon tillstymmelse till problem. Precis som jag själv trodde.
Jag tycker detta är ett bedrägligt beteende. Får man verkligen bedriva verksamhet på detta sättet? Som patient är man i sin tandläkares händer och man vill lita på expertisen. Min diagnos är inte bara allvarlig utan visar sig dessutom vara helt fel. Och jag ska betala 3402:- för det?
Hälsningar
Svar:
Hej!
I Tandvårds- och läkemedelsverkets (TLV) föreskrifter och allmänna råd HSLFS-FS 2019:9, finns föreskrifter för debitering av tandvård. Det framgår för varje åtgärd vad som innefattas i densamma.
Vad gäller t ex undersökning så finns några olika åtgärdsnummer beroende på om patienten är ny eller återkommande i kliniken då undersökningen kan förmodas bli av olika omfattning och tidsåtgång.
Vad gäller tillstånd/diagnos så anges baskriterier som ska vara uppfyllda för att kvalificera till en viss diagnos och därmed ersättning enligt debiterad åtgärd tex parodontit: blödande tandkött, fördjupade tandköttsfickor, förlust av marginellt ben kring tandroten.
Försäkringskassan gör löpande kontroller (genom att begära in journal och röntgen etc) av att korrekt diagnos/tillstånd rapporterats och att därmed korrekt tandvårdsersättning utbetalats. Om underlaget inte klart styrker angivet tillstånd/debitering så återkrävs pengarna från vårdgivaren.
Vid undersökningstillfället ska patienten informeras om status och få eventuella förslag om behandling. Behandling ska ske i samråd med patienten och patienten kan alltid välja att avstå från föreslagen terapi.
Rutinen för hantering av klagomål är att patienten som inte är nöjd kan vända sig till sin vårdgivare som är skyldig att utreda och besvara klagomål från patienten. Klagomålet ska besvaras på lämpligt sätt. Löser sig inte tvisten med detta så kan patienten, om vårdgivaren är medlem i Privattandläkarna, vända sig till privattandvårdsupplysningen/Förtroendenämnden.
Fint att du har fortsatt god munhälsa!